Studieresa till Estland med Textil Gotland.
Föreningen Textil Gotland är ett nätverk för gotlänningar verksamma inom det textila området. Vi är omkring 60 medlemmar och många är egna företagare med egna butiker eller ateljéer.
En del arbetar med produkter av skinn och ull: garn, tovat, skinnsömnad mm. Vi samarbetar bl. a om gemensam kompetensutveckling med inriktning på företagsamhet.
Vi har länge planerat en studieresa till Estland för att studera vårt grannlands textila rikedom och vi ville även ta del av dagens design. Projektet ”Lamm Gotland” hade beviljat oss ett visst bidrag för studiebesöken. En av medlemmarna tillika styrelsemedlem: Külli Bergbohm är född och uppvuxen i Estland och har därför tillsammans med andra medlemmar kunnat planera för en intressant vecka.
Den 24 september 2008 for sålunda 13 av föreningens medlemmar över till Tallinn. En egen minibuss med estländsk chaufför hade vi tillgång till för att kunna besöka olika delar av landet. Redan första dagen åkte vi några mil österut för att besöka ett ullspinneri Aade Lõng i Raasiku. Där kom vi in en stor och bullrig fabrik, som kändes som en tung och mörk arbetsmiljö för de kvinnor som arbetade där. Man använde varken hörselskydd eller andningsskydd. Eftersom den inhemska ullen inte räcker till och inte håller jämn kvalitet, kommer en del av den ull man arbetar med från Tyskland, men även gotländsk ull kardas och spinns där.
Vi kunde handla garn och kardad ull långt under de priser som man får betala för motsvarande varor i Sverige.
Konstakademin i Tallinn Följande dag gjorde vi ett mycket intressant studiebesök på Konstakademin i Tallinn. Där visade en ung textilkonstnär Piret Valk, portfolios, d v s examensarbeten, som hennes högskoleelever hade lämnat efter sig. Mycket var arbeten i nyare textila material, intressant design och med begåvat formspråk. Men dessa nya duktiga designers har svårt att hitta sin plats och försörjning i den estländska industriproduktionen. En hel del lämnar landet för att fortsätta sin karriär i andra länder inom EU.
Linnefabriken i Pärnu Därefter styrde vi kosan söderut till Pärnu. Där finns en stor modern linnefabrik som vi skulle besöka.Vi fick en ordentlig genomgång av den stora fabriken som var imponerande renoverad och innehöll en modern maskinpark. Man både spann linet och vävde vackra linnetyger. Lin odlas inte längre i Estland utan råvaran kommer från Polen, Lettland och Litauen. De vävda linnetygerna fraktades sedan med lastbil till moderbolaget på Nordirland. En stor del av maskinerna i fabriken var övertäckta och ledningen av verksamheten var pessimistisk om framtiden. Många fabriker i Baltikum har lagts ner och Pärnu Linnefabrik är ett av få estländska företag i denna bransch som ännu finns kvar, men hur länge? Även de estländska produktionskostnaderna går upp och det blir svårt i framtiden att konkurrera med det stora kinesiska utbudet och pressade priser.
Textila skatter i Tartu Vi fortsatte österut till universitetsstaden Tartu endast några mil från gränsen till Ryssland. Efter övernattning kunde vi samlas på det etnografiska museet, där en duktig engelskspråkig guide lotsade oss genom Estlands folkliga kultur och historia. Vi fick genom utställningen följa utvecklingen för ett land som varit ockuperat av olika länder under nästan hela sin historia. Estland har gått från ett bondesamhälle till ett modernt EU-land och är ju sedan 1991 är fritt, men är fortfarande mycket påverkat av sovjettiden. Under hela denna turbulenta tid har man vårdat sitt rika textila arv med mycket stickat och vävt och vi stod häpna och beundrande inför den folkliga textilens uttryck i folkdräkter, täcken med mera.
Workshop med Anu Raud Veckans höjdpunkt kom på lördagen då vi skulle få träffa den kända, ja faktiskt världsberömda, textilkonstnären Anu Raud i hennes hem vid Hejmtali, en gård som kunde ha platsat på Skansen. Anu Raud är en kulturbärare och pedagog som sedan 1960-talet verkat för de folkliga textilernas bevarande och hantverkets fortlevnad. Hon har inrättat ett eget textilmuseum, inrymt i en nedlagd skola, där vi kunde studera mängder av gamla textiler. Samlingarna är omfattande och textilierna är utsökta. Museét kommer i framtiden att tillhöra Etnografiska Museét i Tartu. Anu Raud har workshops både för barn och gamla och tiotusentals besökare kommer till hennes museum varje år. Vi hade en underbar dag med henne, där hon visade sina egna konstverk, gobelänger och folkloristiska kyrkotextilier och andra originella textila verk. Vad sägs om en ”julgran” bestående av en stång med röda festkjolar och svarta sorgkjolar från Kihnu (Kynö) en ö sydväst om Pärnu. I toppen av stången bildar vita handskar en stjärna. ”Mother Tree” heter verket och representerar Estland i FN-skrapan i New York. På Hejmtali blev vi serverade en ekologisk lunch av hennes egna grönsaker och lamm som vi njöt av utomhus i höstsolen. Även vi deltog i en workshop och lärde oss påta snoddar av garn, en gammal teknik som flera av oss kunde som barn men hade glömt. Snoddarna användes sedan att forma mönster med på en bit ylletyg.
Stickat med Riina Tomberg Tillbaka i Tallin avslutande vi våra studiebesök hos textildesignern Riina Tomberg som arbetar med småskalig produktion av stickning. Hon skapar produkter med inspiration från den folkliga sticktraditionen. Hon har stickerskor som både stickar på maskin och för hand. Fullastade med koftor, vantar, kardflor, garn och mönsterböcker reste vi hem igen. Vi hade en mycket givande vecka, många hade fått ny inspiration och fler hade knutit kontakter för framtida samarbete mellan Gotland och Estland.
